Pim fördjupning och genus i undervisningen

Vi sitter och slutför våra två projektarbeten inom PIM fördjupning, Skolverket Göteborg och Genusperspektiv på undervisningen, Skolverket Stockholm. Vi har fått lov att lägga ihop dem till ett enda. Vi har alltså använt PIM fördjupnings plattform med uppdragstanken och tagit oss an ett genusperspektiv inom SO och närmare bestämt historia och Vikingatiden. Det har varit spännande och utmanande för både oss och eleverna i de här två sammanflätade projekten. Här kommer vår först våra elevers introduktionsfilm:

Här följer vår utvärderingsfilm:

Det finns mer att hämta men det återkommer vi med snart.

Vi kom "6:a" i Webbstjärnan

Då vi inte kom bland de 5 finalisterna, kom de snabbt fram till att vi kom ju naturligtvis 6:a och att nästa år minsann, då skulle vi segra. Eleverna tog "nederlaget" med en positiv attityd. Vi tittade på de 5 finalisterna och var överrens om att de alla var riktigt bra. Kolla in dem. http://www.webbstjarnan.se/blogg/de-nominerade-lagen-i-webbstjarnan-2012/#1-5. De två bidragen eleverna fastnade mest för var Webbhunden och Nalleresan, de började genast att fantisera om att själva skicka ut ett gosedjur i världen och tyckte att det var superlyxigt med en klass som kunde passa hundar i skolan!! Som pedagog har resan med Webbstjärnan med CC Creative Commons varit den bästa. Här kommer två elevexempel/funderingar kirng CC:


Elev 1:
Det här har jag lärt mig om Creative Commons.
Creative commons talar om vilka bilder man kan hämta bilder på nätet om man behöver till te.x en faktabok om katter. Creative Commons har olika symboler som betyder olika saker och här är de.

hämtad från CC Sverige

 Det är symbol för att man skall fatta bättre. man kan blanda dom så man får det som man vill ha det. Jag tycker att Creative Commons är bra för då vet man vilka bilder som man får använda! ;)Nu ska jag själv börja sätta symbolerna på mina bilder för jag vill att man frågar mig först.

Elev 2:
Creative commons
När vi fick göra om oss själva med Glogster på englska så ville jag ha sävehofs logga. den fanns inte när man sökte på google att få användas. Då skrev jag till dem på deras hemsida. efterrasten hadde jag fått svar och de skickade en loggabild med. jag fick inget svar av Gais, så det kunde jag inte visa att jag jillar.

Upphovsätt och webbstjärnan

Det är så spännande att http://englishwithbjorken.wikispaces.com/ först kom vidare och tävlade med 416 lag och nu har endast 99 kombatanter kvar i webbpupliceringstävlingen webbstjärnan.se. Eleverna på Björken är superstolta med framför allt har de blivit mycket mer medvetna om kraven för webbpublicering. De har lär sig massor om upphovsrätt, bland annat i vårt senaste arbete med att göra en Glogster - den här gången med temat myself.  Uppgiften, i korta drag, innebär att de gör en digital affisch i programmet Glogster.com där de med bild, musik och enkel engelsk text berätta vem de är. Därefter skall de ge respons (vi använder modellen 2 stars and 1 wish) på varandras arbetet, både ur hur presentationen ser ut och hur man arbetat med upphovsrätten.
En elev hade ett problem och berättade:
"Jag älskar ju Sävehof ( för den som inte vet så är det ett handbollsförening) och vill ha deras logga  i min Glogster, för annars är det inte riktig jag och jag hittar ingen bild som jag får använda".  Eleven hade sökt på Google - kugghjulet- avancerad sökning - användarrättigheter - får användas och delas, utan att hitta det eleven sökte efter.
Vi samtalade och kom fram till att det kanske går att fråga på deras hemsida. Eleven söker på hemsidan och hittar ett kontaktformulär och  kontaktar Sävehof och berätta om sitt problem och länkar också till sin Glogster, om nu Sävehof inte visste vad det var för något. Det blev rast och efter rasten när lektionen böjar hörs ett glädjetjut:
- Jag får, jag får!! Då inom loppet av en halvtimma har eleven fått svar från Sävehof, som tackade för att han frågat och bifogade dessutom en bild på en logga, som han får lov att använda.
-Yes! känner man då som pedagog!

Webbstjärnan

Det är spännande för eleverna i år 3 som precis fått reda på att de kommit med i Webbstjärnan. De har redan planer på att skaffa Ipads för de 20 000:- de tänker vinna. :) De har verkligen kul i sin engelskaundervisning. Är du sugen på att kolla in vårt digital engelskarum:

englishwithbjorken.wikispaces.com 

Matematikbiennalen 26-27 jaunuari i Umeå

Matematik i kulturens tecken heter biennalen den här gången. Vi var på matematikbienetten i Malmö och Stockholm 2011med nästan samma gäng kollegor, så vi hade en hum om vad som väntade oss; många spännande föreläsningar och goda pedagogiska samtal. Vi har möjligheten att komma iväg 11 st pedagoger från vår enhet genom projektet i matematik, som vi driver på vår skola genom Skolverkets matematiksatsning.
Vi landar i ett snöigt Umeå och skyndar oss till universitetet. Vi börjar med en rundvandring bland utställarna och vi blir ytterst förvånade och beskvikna över avsaknaden av IT. Microsoft var där med en kille som fixat en läxhjälp på nätet, som enda bidrag. Vi hittar några förlag som har interaktiva läromedel och diverse tillhörande verktygslådor. Det som finns i överflöd är läromedel i bokform, nya och gamla allt med budskapet att de har anpassat sig till Lgr 11.

På föreläsningarna fick vi oss några digital godbitar istället. Vi lyssnade på några finska föreläsare bland annat, Heidi Hellstrand, speciallärare och matematiklärare från Åbo i Finland, som berättade att man satsar hårt på tidig kartläggning av matematikförståelse.

Hon tillsammans med en grupp har skapat LukiMat En nätbaserad inlärnings- och utvärderingspattform för grundläggande läsfärdigheter samt för inlärningsberedskap i matematik.
De börjar systematiskt att kartlägga så tidigt som i förskoleklass och de har egen forskning i ryggen som gör att de storsatsar. Sidan som de mer en gärna delar med sig av, innehåller förutom ett gediget kartläggningsmaterial även några spel som tränar färdigheter som tränar taluppfattningen inom talområdet 1-10 och kopplingen mellan antal och siffersymboler. Även förståelsen för tallinjen och färdigheter inom addition och subtraktion. Spelet är också fiffigt anpassat att det styrs av hur lång tid eleven tar på sig för att lösa tal och därmed anpassar svårighetsgraden.


Vi finner ett riktigt guldkorn i föreläsningar om lekplatsens matematik med Anne- Marie Pendrill
professor som bland annat arbetar på nationellt centrum för fysik.  Fler idéer till skolans PI dag, hur vi på ett smidigt sätt kan få aktiviteterna att växa med eleverna. Vi kommer att ha olika grupper med pi (-rater) (-ingviner), (-katuchus) som vi förbättrar med åren så att vi inte behöver uppfinna det där hjulet varje gång. I skolans matematikutvecklargrupp kommer vi i februari sammanställa för att delge varandra fler gobitar från biennalen, så vi återkommer i matematikens tecken.

Bedömning för lärande

till resursen bedömning för lärande

Så enkelt och helt självklart det låter när professor Christian Lundahl pratar om Bedömning för lärande. GR Utbildning har tillsammans med Christian tagit fram en webbresurs för ämnet. Vi brottas just nu med framåtsyftande matrisers utformning i de olika ämnena och Unikums mallar på vår skola. Vi hittar inte riktigt formen och känner oss lite vilsna just nu. Under tiden har vi i alla fall goda samtal.  När man nu, fått höra att den bedömningen som man gör gång per termin, ibland oftare, inte ger det resultat för elevens utveckling som man tänker sig att den skall göra. När vi sitter och på utvecklingssamtal och utvärderar gamla mål och sätter upp nya mål.
Det som ger goda resultat, är den bedömningen man gör minute by minute, day by day, i klassrummet med eleven. Den gör den verkliga skillnaden säger forskningen. Det låter ju självklart, men hur strukturerade är vi...

Här sitter vi pedagoger och snart dokumenterar ihjäl oss på det som inte verkar ge någon större nytta. Vi borde fokusera på det som sker i klassrummet och där lägga krutet. Vi är nog många som känner att det är mycket som skall skrivas och vi funderar också på den egentliga nyttan; IUP, LPP, handlingplaner, åtgärdsprogram, teamplaner m m ja ni vet.

Vi kommer att presentera den här resursen, för att utveckla vår bedömning, för lärande för våra kollegor. Det här borde intressera fler, jag en hel kommun skulle kanske må gott av att ha en gemensam policy här.

samtal med Puentedura

Så kom då möjligheten under mingelkvällen att ställa några frågor till Ruben Puentedura, Ph.D. En fråga som han väckte och inte gav ett svar på under veckans inledande föreläsning handlar om när eleverna gör sig publika på något sätt. Blogginlägg, youtubeklipp, wikispaces mm som är bra redskap som hjälper eleverna ta sista steget i ett omdefinierat lärande. De deltar i ett sammanhang med uppgifter som är verkliga.
En motfråga som väcks:

Hur gör man med de elever som inte kan skapa texter i samma utsträckning som sina kamrater. Visst låter vi eleverna presentera på olika sätt, röstinspelning, bildspel, photostories osv men vi som lärare har ju också uppdraget att utveckla skrivandet (för alla elever). Vi vill och låter alla elever bli publika, men det är en balansgång. De som har någon form av hinder i sitt skrivande. Elever som inte accepterar sitt hinder och till varje pris vill göra som de andra. Föräldrarna som oroar sig för att deras barn skall bli retade för sina texter eller arbeten om man gör dem publika.

Det svar han ger är ett skolexempel, (vad vi gillar när han är så konkret!) Han berättar hur han sett skolor aktivt arbetat med mentorsskap även i publicering. Det fungerade så att äldre elever läser yngre elevers arbeten, inlägg på bloggar mm innan de läggs ut och ger feedback/forward på innehållet och hjälper även till med stavning för de med skrivsvårigheter. Mentorerna är också de första som ger kommentarer när deras adepter publicerar. Mr Puentedura säger i samma mening att det är bara de första kommentarer och motinlägg som man faktiskt läser, titta bara på hur vi vuxna gör själva. Sedan går man vidare till annat intressant.

Han tror också att oroliga föräldrar ingår i paketet och de är där och påminner oss om att vara försiktiga. Ytterligare framgång säger han, når man genom att låta dem samarbeta i större utsträckning, även om inte alla vill arbeta i par/grupp så finns det alltid några som vill. Då kan ju de som är säkra skrivare göra det och andra kan stå för innehåll. Såklart! Tack för svaren professor Puentedura.